Flaggbingo

 Igår så spelade vi flaggbingo.
Det var flera år sedan vi spelade det förra gången, och de barn som nu är på fritids hade ingen aning om vad flaggbingo är för något.
Därför var det ju dags att plocka fram denna gamla klassiker igen.

Flaggbingot packades ned tillsammans med mycket annat då fritids tvingades flytta till de mindre lokalerna där vi nu är, här vi inte hade plats för saker som vi förut haft.
Men nu, i samband med nya skåp för förvaring så kom flaggbingot fram ur gömmorna.

Nu rymmer vi fler saker på fritids.

Istället för nummer så drar man olika flaggor ur en hög, och den som först fått tre på rad får bingo.
Flaggorna kommer från ett spel som heter flaggspectrum.

Med flaggbingo så tränar barnen de olika flaggorna och får samtidigt lite information om länder, huvudstäder och lite olika språk. På ett lekfullt sätt.

Brickorna har vi själva gjort för länge sedan.
Varje flagga på bingobrickorna är färglagda för hand med tusch.

 Helt plötsligt dök den upp i andra omgången av spelet, den bricka som kom att kallas för "turbrickan" då för länge sedan.
Jag sa att nu var den gamla "turbrickan" med i spelet igen, och alla barn blev nyfikna om vem som hade den.
Jag avslöjade inget då, men skrev upp den personens namn på en lapp för att se om den brickan fortfarande förde med sig tur.

Och tänk, det hade den.
Den andra omgången fick dess spelare både tre på rad, och så till sist full bricka och bingo igen.
Men sedan vann ingen fler av de som hade den igår.

Turbrickan

De som får bingo får poäng för varje gång de fått bingo, sedan när spelet är slut så får vinnarna välja sina vinster.

Det är lite småsaker, typ plastfigurer, suddgummin och dylikt som finns att välja bland för de som vunnit.

Indiansmyg

Här kommer några bilder från när vi på Solfritids lekte indiansmyg i gymnastikhallen.
Barnen hade en lång tid i höstas önskat att få leka indiansmyg där, men vi var istället utomhus då i det fina vädret.

Vi börjar alltid att samla barnen innan leken och berätta om reglerna, samt få barnen att förstå varför leken heter indiansmyg, och vad som är skillnaden mellan att smyga, springa och klampa.

Under tiden som Lena räknar till fem så blundar indianen som vaktar skatterna, och då ska de små indianerna smyga fram och ta med en av de skatterna tillbaka till sitt eget bo, sedan turas barnen som delar bo om med att smyga fram efter skatterna.

Om barnen väsnas för mycket så vaknar den gamle indianen även om han borde sova.

Ibland är det inte så svårt för den gamle indianen att känna igen de barn som försöker gömma sig där.

Den gamle indianen är ofta sur och vresig när de små indianerna busar med honom.

Den gamle indianen tog en selfie.

Det tar lite tid att ställa i ordning inför leken, och även att städa undan.

Kinesiska muren

Mjuka bollar får fungera som skatten som Kejsaren av Kina äger.

 Vi fick en gång lära oss en ny lek av en vikarie här på fritids. Leken heter 'kinesiska muren'.

Vi lekte ofta den leken för några år sedan, och för en tid sedan när två gamla elever var här på praktik, så ville de återuppleva gamla minnen genom att leka den leken igen.

Leken startar alltid med en introduktion där jag berättar lite fakta om varför Kina en gång valde att bygga en stor mur som skydd mot hunnerna i norr.

Vi delar in gymnastikhallen i två lika stora delar med de låga bänkar som finns där, de ställs i dtå rader med en gång mitt mellan dessa.

Det är själva 'muren' och gången mellan dessa är murens krön där vakter kan patrullera.

Vakterna (två eller tre) får endast gå/springa framåt, fram och tillbaka från vägg till vägg.

Från början är alla med i samma lag där det gäller att kunna passera muren genom de små öppningar som finns utan att bli fångad av någon vakt.
De som fångas av en vakt får gå i fängelse (en madrass) där de får räkna till hundra och är då fria igen.

Man får endast ta en skatt åt gången när man lyckats passera muren med vakterna, och så gäller det ju sedan att kunna passera muren igen utan att bli fångad för att lämna skatten till sin egen sida.

När man väl är framme vid 'skattkistan' så kan man inte bli stoppad.

Sedan blir det två lag, med lika stora skatter på varsin sida.

Nu gäller det att hinna ta skatter snabbare från det andra laget än vad de gör från den egna skatten.

Leken är slut när det ena lagets skattkista är tom, eller så är det lag som hunnit skaffa flest skatter vinnare då man sedan anser att tiden för leken är slut.

Det hela kan tyckas lite rörigt, men här tränas strategier och samarbete för att lyckas att nå det bästa resultatet.

Tomtesmyg

Här visar vi några gamla bilder från en lek i gymnastikhallen.
Det är en julvariant av leken indiansmyg.

Troligtvis så är dessa bilder från december 2008.

Istället för en gammal indian så satt där en vresig tomte som blev av med julkort, pumlor (julkulor) och julklappar.

Det gällde att sitta helt stilla då tomten var vaken och tittade sig omkring.

Hans var tomte denna gång och Agneta kom in och fotograferade.

Röva fanan

Här visar vi några bilder som är några år gamla, de visar en match av 'Röva fanan' som är en lek vi ofta har här på Fagge. (Just nu är grusplanen för blöt för spel och lek, därav gamla bilder.)

Vi kallar leken för röva fanan, men denna lek finns även på andra håll under namn som flaggleken eller flaggan.
Varför vi här kallar leken för röva fanan har sin förklaring i att en gammal dam en gång berättade för oss om en lek som fanns när hon var liten.
Vi snodde hela konceptet till vårt fritidshem, även det ålderdomliga namnet.
Vi får ibland förklara för barnen att ordet röva betyder ta/sno/stjäla (inget annat) och att fana är ett annat ord för flagga.

Flaggvakter (som just här står på tok för nära flaggan.)

Vi använder vår grusplan för denna lek, planen delas in i två halvor med en linje.
Det är två lag, ett med röd flagga och ett lag som har en blå flagga.
Spelet går ut på att lyckas ta det andra lagets flagga utan att bli fångad av dem när man befinner sig på deras planhalva.
När man lyckas föra över flaggan till sin egen planhalva får laget ett poäng för det, och alla fångar släpps fria.
Sedan flaggan åter är på plats så fortsätter spelet efter domarens signal.

Om man blir tillfångatagen så hamnar man i fängelse hos motståndarna, där får man stanna tills någon i ens egna lag lyckas befria en, eller tills någon för en flagga över gränsen mitt på planen.
Det räcker med att en lagkamrat kommer fram så nära att man kan hålla varandras händer, då blir man befriad och får gå in på sin planhalva under tiden som man håller kvar varandras händer.
Sedan kan de båda fortsätta matchen igen.

Tillfångatagen blir man om en motståndare rör vid en, då måste man själv gå in i fängelset.

Flaggan får vaktas av flaggvakter och tillfångatagna motståndare vaktas i fängelset för att försvåra fritagning.
Hur många som vaktar det bestämmer lagen själva.
Ingen vill vara vakt hela tiden, så det bästa är att turas om med det.

När vi spelar röva fanan så får alla barn som vill vara med, alltså även de äldre barnen som inte längre är inskrivna på fritids. Även de som numera går i högstadiet är välkomna att vara med då vi har en match, för de är ju så att de äldre lär de yngre, och det är så otroligt värdefullt.

I denna lek tränas samarbete, social träning, solidaritet och lagspel.

Kanske har vi nu spelat 'Röva fanan' i snart 15 år här på Fagge, och vem vet hur länge vi kommer att fortsätta?
De äldre barnen lär som sagt de yngre, så denna lek kan komma att finnas kvar länge här.

Från början var detta endast en aktivitet för fritids, men barnen har själva önskat in den till skolans idrottslektioner, så numera spelas röva fanan oftare under skoltid än under fritidstid.

'Röva fanan' - on ice

Kinderäggsrally

Idag har vi haft kinderäggsrally på fritids.
Det kanske låter lite märkligt, men det är en tävling där det gäller att rulla ett kinderägg genom skolans korridorer och nedför trappor innan man når målet på Örtagården.

Alla fritidsbarn som vill får vara med, det var första gången för alla barn som nu går på fritids, så det var lika nytt för alla.

Kinderäggsrally är en tradition för Fagernäs fritidshem, det hölls för första gången 1997 på den fritidsavdelning som då fanns för de äldsta barnen på Strömsegatan.
Sedan året efteråt så har starten alltid gått vid Solfritids och målet har varit vid Örtagården.
Nu har det varit ett uppehåll på en tre-fyra år.
Skolans äldre elever log då de såg att det nu åter var dags för kinderäggsrally.
Flera av de äldre barnen frågade om de ändå fick vara med trots att de slutat fritids, men kinderäggsrally är en aktivitet endast för de som är inskrivna på fritids.

Starten gick i skolans övre korridor, och man startade två och två.
Det gällde att hinna rulla sitt kinderägg till mål före sin mottävlande, samtidigt som man fick rulla så försiktigt att kinderägget höll ihop hela vägen.
Om man rullar för snabbt finns risken att kinderägget krockar med något stol- eller bordsben i korridoren, och det är mer än ett chokladägg klarar.

De yngsta fritidsbarnen fick starta före de äldre.

Det var svårt att hinna med att fotografera, då det gick snabbt för de flesta.

En regel säger att om man råkar trampa på någon annans kinderägg så måste man byta det trasiga mot sitt eget hela kinderägg.
Under tävlingens gång satt anslag uppe på ytterdörrarna som förvarnade besökare om vad som pågick inne i skolan.

Efter den första korridoren så kom den riktiga utmaningen då man skulle rulla sitt kinderägg nedför trappan utan att det sprack.

Det gällde att putta lagom försiktigt så inte kinderägget fick för mycket fart nedför stentrappan.

Det var tyvärr inte alla ägg som höll den omilda behandlingen...

Nere vid skolans entré så gällde det att följa den markerade banan runt hinder som spadar och krattor.

Inom loppet av en halvimme så hade ungefär 50 av fritidsbarnen hunnit med att tävla, så det var många tävlande i korridorer och trapphus samtidigt.

Alla som gick i mål med sitt kinderägg fick behålla det som pris.
Den egentliga tävlingen var ju trots allt att lyckas med konststycket att rulla kinderägget hela vägen från start till mål utan att det gick sönder.

Nu var några kinderägg av dålig kvalité och föll isär redan efter någon meter.
Även kinderäggens omslag är sämre nu jämfört med förr, det var den bidragande orsaken att de höll sämre än förr.

Sedan startade allt pyssel med att öppna äggen och se vad som fanns där inne.

Det blir alltid ganska rörigt på fritids en dag som denna, och det tar lång stund innan alla barn (och personal) lugnat sig och fått normal puls.

Stiftjakten

En av de lekar som vi brukar ordna för barnen på fritids är stiftjakten.

Det hela går ut på att gömma häftstift i olika färger som barnen sedan får söka.

Det ser lite lustigt ut när barnen kryper omkring och söker stift på och under möbler, lister, väggar och andra saker som duger att fästa häftstift på.

Alla häftstift sitter synligt, men man kan få krypa under vissa möbler för att hitta några av stiften.

Stiften finns i olika färger och varje färg ger ett visst poäng.
De flesta stiften är blå, gröna, gula och rosa.
Eftersom vi vill ha kvar olika anslag som är fästa med vita häftstift på anslagstavlor så ger just vita stift minuspoäng i denna lek, och de vita häftstiften får sitta kvar.

Ibland göms stiften så det är svåra att se, som här ett grönt stift på en grön bakgrund.

Det stift som ger flest poäng är guld-stiftet, men så är det också svårast att finna av alla.
Det finns oftast på undersidan av någon möbel, lite krångligt till så man måste känna med handen.
Det behövs oftast en ledtråd eller två innan någon hittar det.

Sedan alla stift är hittade så räknar vi vem som fått mest poäng och flest antal stift.
Den här tävlingen kan vinnas på två sätt.
En blir vinnare som hittat flest antal stift och en blir vinnare som fått flest poäng.

Ofta så bildar barnen lag tillsammans med kompisar och då får de träna på division, den sammanlagda summan (antal och poäng) delas i lika många delar som antalet barn i deras lag.
Förutom att barnen har roligt när de söker stiften så får de också träna på praktisk matematik.

Ibland har vi priser till de som fått flest poäng, ibland får alla pris, men oftast räcker det med äran att ha vunnit.

/Hans

Labyrinten

På vår skolgård finns en stor labyrint målad på asfalten.
Labyrinten används främst av eleverna på rasterna, då de leker och springer i gångarna.
På fritidstid ordnar vi ibland labyrintlek då det gäller att ta sig in till mitten trots att man bara får se marken genom en smal strut, det är inte så lätt som man kan tro.

Som förebild har labyrinten i engelska Chevening fått stå, labyrinter av denna typ är ovanliga i vårt land, vi har istället stenlabyrinter som är vanligast vid skärgården.
De engelska labyrinterna är svårare att hitta in i och ut ur, så därför valde vi att måla en sådan istället för en svensk labyrint.
Hur det skulle kännas att irra omkring i en stor labyrint med täta häckar, det kan vi bara fantisera om, men i vår lilla målade kopia så kan man få en liten uppfattning om hur en labyrint är uppbyggd samt även irra omkring lite lagom.